v.11

Funderar varje vecka på varför inte jag har lika fyndiga överskrifter som alla andra men tänker bryta mot normen och köra med mina tråkiga! Skönt.

Kursen är över och slut. Tiden har gått rasande fort och snart sitter man med huvudet djupt begravet i skolböckerna igen. Den sista veckan blev en lugn vecka. Vi var så härligt överens tidigt så det fanns verkligen tid att jobba med detaljerna. Detta gjorde oss säkra och lugna inför redovisningen tror jag.
Själva redovisningsdagen blev en väldigt givande dag. Alla de olika grupperna hade mycket tänkvärt att säga. Vår redovisning gick bra och det verkade som den blev väl motagen av de som var där. För mig har innehållet och budskapet varit en viktig tankeställare och förhoppningsvis kommer den att följa mig under hela min yrkeskarriär.
I helgen fick jag möjlighet att samtala med två förskolelärare som arbetat i många år.En av dessa berättade att hon tycker att ordets makt är så stor i arbetet med barn. Hon menade att barnen påverkas och formas av pedagogens bemötande och av vilka ord som används. Detta fick mig att dra en direkt parallell till vår redovisning och det budskap vi ville förmedla. Det känns som vi har hittat en mycket relevant frågeställning för varje pedagog att fundera över. Jag tror att jag kommer vara mycket mer uppmärksam på pedagogens stora inflytande över barnen nu än vad jag kanske har förstått tidigare. Kursen har verkligen gett mig många nyttiga vinklar och frågeställningar att ta med mig i mitt kommande yrke.
Att få ha upplevt Sokratiska samtal är också något jag är glad över att få ta med mig från kursen. Den kunskapen kommer att ge mig många möjligheter till att föra spännade och givande samtal med barngrupper. Samanfattningsvis har det verkligen varit en bra och rolig kurs och jag känner mig påfylld med massor av "nyttigheter" som formar mig till en bättre pedagog.
Till sist vill jag också säga att bloggen har gett mig nyttig kunskap i form av datorkunskap. Jag är en sån där som knappt vet var "på" knappen sitter. Bra att bli mer eller mindre tvingad till att lära sig något nytt. Nu kan jag inte bara sätta på en dator, jag kan även blogga:)

v.11

Har idag haft mitt Sokratiska samtal tillsamans med T. Måste erkänna att jag faktiskt har varit lite nervös inför detta. Jag vet inte riktigt varför men kanske undrar man om man har förstått det hela rätt. Efter att ha hållit samtalet idag känns det som 25-öringen nog har trillat ner på rätt ställe. Det jag tyckte var mest intressant med resultatet av samtalet var att få höra hur de andra i gruppen tänkte runt den bild som jag och T valt. Det var nästan som att få svar på de funderingar man själv haft runt bilden. Jag funderar på om jag skulle testa denna form av samtal på min nästa VFU. Med lite planering och med genomtänkt material tror jag att man kan få en riktigt givande diskussion med ganska små barn.
Under dagen har vi också fortsatt med vår gestaltning. Gruppen var för första gången på en hel vecka näst intill fulltalig. Hoppas att inga mer sjukdomar slår till nu. Det var skönt att kunna öva med de flesta på plats. Gestaltningen börjar nog att bli klar i sin helhet nu. Det märks att det snart är dags att sätta ner fötterna och låta den bli färdig. Ser fram emot fredag och att få genomföra ett färdigt resultat!

v.10

Nu har vi jobbat på i gruppen ett tag med vår redovisning. Att lägga ihop det första pusslet om vad vi ville göra gick förvånandsvärt enkelt. Det märks att alla i gruppen är väldigt lyhörda för varandra. Det blev en lång ide som sedan kortades och blev mer kärnfull. Jag tror att det kommer bli en stark redovisning. Hoppas att det kan bli en positiv tankeställare för alla som ser den. Vi har verkligen jobbat för att publiken skall känna sig delaktig vilket jag tror att den kommer att göra.
Att få lov att jobba kreativt varje dag känns också riktigt nyttigt. Det är lätt att bli en bokmal när man studerar. Den dagen jag tar min examen önskar jag att jag fortfarande komer ihåg hur man arbetar kreativt. Jag tror att barn utvecklas som mest när de får lära sig genom att använda sin fantasi och leka fram kunskaperna. Det är ju precis vad vi i gestaltningsgruppen gör varje dag! Leif Strandberg skriver att "Kreativitet verkar vara något som fort växer i miljöer som tillåter och förväntar sig kreativitet". Den miljön vill jag skapa för mina framtida förskolebarn. Varje gestaltning jag får grnomgå under min utbildning känns givande för att det målet.
Det skall bli kul att se hur den sista veckans finslipning formar vår gestaltning. Stämningen i gruppen blir allt mer avslappnad ju mer vi lär känna varandra. Det är riktigt skönt att ibland få "flamsa" sig igeom en dag. Det ger energi och lust till att skapa!

v.9

På måndagen redovisade vi vårt grupparbete. Vi var fyra som fann en röd tråd genom våra samhällen som vi sedan skapade en gestaltning kring. Något som återkomm i alla våra fyra samhällen var ord som olikheter och utanförskap. Vi skapade en stark gestaltning där normen i samhället iskallt tejpar fast den som den som aviker från normen i golvet. Jag tycker gestaltningen pekar på en viktig frågeställning för oss som är blivande lärare. Det är viktigt att lärare är medvetna om vad starka normer i samhället kan ha för påverkan på människor och människors olikheter. Jag tror att lärare många gånger har ett stort inflytande på sina elever och därmed kan påverka klimatet i t.ex. skolmiljön. Jag tror att det är viktigt att visa på vikten av att alla människor får lov att ta plats och att föra en ständig disskusion med sina elever om vad normen i samhället har för innebörd. När normen blir disskuterad och uppmärksammad tror jag att den kan brytas ner och ge utrymme för människor att våga vidga sina begrepp. Detta kan i sin tur ge utrymme för människor att våga vara kreativa och pröva nya vägar. Kanske barnens fantasi och kreativitet få flöda fritt när ingen behöver begränsas av en norm.

v.8

Började måndagen med att bygga upp mitt samhälle. Byggde det runt orden "kultur" och "historia". Dock hade det fullständigt rasat ihop ett dygn senare så det var bara att ta nya tag. På måndagseftermiddagen såg vi en film som jag sedan tänkt på resten av veckan. Det var bitvis en tung film men den hade sina ljusglimtar. Filmen följde många människors levnadsöden med ögonblickshändelser. I samband med filmen fick vi i klassen frågan om människan är obotligt ensam? Jag har funderat mycket på detta och inser att vi nog är det. Frågan är om människor runt omkring mig verkligen till fullo förstår mig? Är det inte så att jag som människa egentligen bara kan bli tolkad av min omgivning. Förhoppningsvis blir vi duktigare på att tolka varandra ju mer vi lär känna varandra. Det var en viktig frågeställning tyckte jag. Veckan avslutades med att vi i mindre grupper skapade en röd tråd mellan våra samhällen för att detta sedan skall mynna ut i någon form av redovisning. Det vi i gruppen kom fram till att vi ville förmedla tror jag kan bli tänkvärt. Jag tror att det kommer bli en bra och intressant redovisning nästa vecka.

V. 7

Lite lätt insnöad sitter jag och funderar på veckan som gick. Veckan blev bara "halv" för mig men nåt hoppas jag att jag har snappat upp. Det som har gjort störst intryck på mig och som jag uppfattade som en röd tråd genom min korta vecka var ord som individ och identitet. Efter att ha lyssnat på Bengt Franzèns föreläsning på tisdagmorgonen inser man vilken makt man har som lärare. Både skola och lärare ger förutsättningar för vilka individer som skapas. Tänk vad viktigt det är att låta varje människa ta plats utifrån sina egna förutsättningar och tänk vad viktigt det är att respektera barnens drömmar oavsett hur avlägsna och omöjliga de än kan verka. Tisdag eftermiddag tillbringades på HDK där vi så smått började bygga upp våra samhällen. Där forsatte också den röda tråden genom hemuppgiften vi fick ang. sokratiska samtal. Även i dessa står respekten för individen i centrum. Vi fick i uppgift att ta fram en bild som kunde representera dessa samtal. Jag hittade en bild med ett upplåst hänglås som jag tyckte passade in på hur jag uppfattade meningen i dessa samtal. Jag fick aldrig möjlighet att ta med mig den här bilden eftersom jag fastnade i ett mer vertikalt läge men min tanke var att möter man en annan människa så som dessa samtalsformer förespråkar så kan man nå djupare i samtalet. Kanske för att samtalsformen är genomtänkt och bygger på intresse och respekt samtalsparterna emellan.